It's Worth a Fight.
Ibland får man bestämma sig om man ska ta klivet framåt, eller om man ska stå kvar. Hur mycket jag än avskyr det/dom/den som gjort såhär mot mig så väljer jag att ta steget framåt. Här ska ingen jävla idiot komma och förstöra. Okej, gjort är gjort och det kommer alltid ligga nånstans inom mig och gnaga, gnaga och gnaga. Jag hoppas att det kommer sluta tids nog. För annars, då pallar jag inte denna skiten. Men, it's worth a fight. But just one. Inte mer.
Sen.. Jag tänkte på det igårkväll också.. Varför snackar killar så mycket dynga när man är tillsammans? Sen, när det tar slut, då visar det sig att det var ren bullshit dom snackade. Jävla lögnhalsar. Sen, en sak till. Vänner. Jag har nog två, eller, nu ska vi inte ta i, en tjejkompis som ligger mig riktigt varmt om hjärtat och som jag litar på till 100%. Resterande.. Vettifan asså.. Nu låter det som att jag drar alla under en kam, självklart finns det undantag.. Sen är det väl så att jag går bäst ihop med killar. Och så ska det förbli. Orka falska fittor hela tiden..
Jag säger absolut inte att jag är världens bästa flickvän eller vän. För det är jag verkligen inte. Jag är nog sämst, i båda kategorierna, typ. Tjatar, hör inte av mig på år och dagar, prioriterar saker som verkligen kunde gått i andra hand, osv osv. Men det är nog sån jag är. Och nånstans får det fan räcka från vissa personer. USCH säger jag bara. Vissa förtjänar ett skott rätt i pannan.
// N o o m i e .
Kommentarer
Trackback
